Saara

Då satt man i Klockhammar. Barnen sover, jag sitter vid datorn, Robert ligger på golvet och Irmeli i soffan. Tyst och lugnt är det. Det är riktigt skönt å vara på landet ibland. Det är riktigt mörkt och riktigt tyst när man går och lägger sig. Jag känner att jag börjar bli lite seg redan fast klockan bara är 21.

Jag hade ju tänkt att vi skulle till Lek&Bus-landet imorrn för att göra dagen lite roligare men så blev det inte. Jonathan var visst där häromveckan och då hade han sagt att han tycker att det börjar bli lite tråkigt. Han börjar väl komma upp i den åldern. Då frågade jag Jonathan om han ville hitta på nåt annat för att göra dagen lite mer spännande, men han vill visst bara bygga med sitt lego när han kommer hem och sen ska han iväg på ett party på kvällen så vi kommer inte hinna göra nånting. Vi får nog trevligt ändå.

Anton har börjat prata lite, gullungen. Han har lärt sig säga ost. I somras sa han mitt namn för första gången, när vi var på väg hem från finland. Det värmde i hjärtat. När ska jag och Pierre få en liten då undrar väl ni. Tålamod mina vänner, det kommer. Inte inom en snar framtid men det kommer.

Ne nu är det nog dags å röra sig till soffan. Criminal Minds har börjat. Jag brukar inte kolla på det men min syster bara mååååste se det. Hehe

Sov så gott allihopa.
Natti natti